Egenkontroll för hygieniska verksamheter

Verksamheter som behöver egenkontroll 

En verksamhet som erbjuder hygienisk behandling med risk för blodsmitta eller annan smitta ska vara anmäld till Miljösamverkan östra Skaraborg. Det kan till exempel vara fotvård, akupunktur, piercing, rakning med rakkniv, tatuering, kosmetisk tatuering eller andra behandlingar där stickande eller skärande instrument används. 

Det är du som bedriver verksamheten eller utför åtgärden som ansvarar för egenkontrollen. Kravet gäller så snart verksamheten omfattas av miljöbalken, alltså när det finns risk för att verksamheten kan påverka människors hälsa eller miljön. 

Vad är egenkontroll? 

Egenkontroll är ett förebyggande arbete. Den hjälper dig att planera verksamheten, ha kontroll på risker, följa upp rutiner och förbättra arbetet löpande. 

Alla som driver en anmälningspliktig verksamhet omfattas av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll, SFS 1998:901. Det innebär att egenkontrollen ska vara dokumenterad. I dokumentationen beskriver du vilka rutiner verksamheten har och hur du arbetar för att förebygga risker för människors hälsa och miljön. 

Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens storlek, typ av behandlingar och vilka risker som finns. För att egenkontrollen ska vara användbar behöver den hållas aktuell och uppdateras regelbundet. 

Egenkontrollen ska ge svar på vad som ska göras, när det ska göras, hur det ska göras och vem som ansvarar för att det blir gjort. 

Riskhanteringsprocessen – en del av egenkontrollen 

Att förebygga och minska risker för miljön och människors hälsa är en viktig del av egenkontrollen. Verksamheten kan påverka miljön och kundernas hälsa på olika sätt. Därför behöver du identifiera vilka faror och risker som kan finnas och arbeta systematiskt för att förebygga dem. Det systematiska arbetet med miljö- och hälsorisker kan beskrivas som en process i fyra steg: undersök, riskbedöm, åtgärda och kontrollera. Vidare följer mer information om de fyra stegen. 

1. Undersök riskerna 

Undersök vilka risker som kan finnas för miljön och kundernas hälsa. För hygieniska verksamheter handlar det ofta om risker kopplade till hygien, smitta, rengöring, produkter, utrustning och avfall. 

Exempel på riskfaktorer är kontaminerade verktyg, utrustning, ytor eller engångsmaterial, bristfällig städning, bristfälligt rengjorda händer eller arbetskläder, kunder med allergi eller sjukdomstillstånd, slitna ytor som är svåra att rengöra, produkter som har passerat bäst före-datum, felaktig hantering av farligt avfall, hög energiförbrukning och produkter som kan innehålla skadliga ämnen, till exempel tatueringsfärger eller smycken. 

Fundera också på särskilt riskfyllda arbetsmoment. Det kan till exempel vara påtagning av handskar, klippning av nagelband vid manikyr, hantering av tvätt eller arbete i ambulerande verksamhet där utrustning transporteras och behandlingen sker hos kunden. 

2. Riskbedöm 

Bedöm varje risk genom att väga samman hur allvarlig konsekvensen kan bli och hur sannolikt det är att risken inträffar. På så sätt kan du avgöra om risken är låg, medelhög eller hög. 

3. Åtgärda riskerna 

Arbeta i första hand med de risker som bedöms som höga. Fundera på om risken kan tas bort helt, till exempel genom att byta ut en miljöskadlig kemikalie mot en mindre skadlig produkt. Om risken inte kan tas bort behöver du minska följderna om något händer. 

Åtgärder kan vara fysiska, till exempel att byta ut golv med glipor eller hål. De kan också vara administrativa eller organisatoriska, till exempel nya rutiner, tydligare ansvarsfördelning eller bättre kompetens hos personalen. 

Gör en handlingsplan som visar vilka åtgärder som ska genomföras, när de ska vara klara och vem som ansvarar för dem. Dokumentera när åtgärderna är utförda. 

4. Kontrollera och följ upp 

Kontrollera att åtgärderna har genomförts och att de har fått den effekt som var tänkt. Riskbedömningen behöver vara aktuell och stämma med hur verksamheten faktiskt bedrivs. Gå igenom den löpande, särskilt om verksamheten ändras. 

Det här kan egenkontrollen innehålla 

Du behöver ha dokumentation som visar hur egenkontrollen utförs. Det kan till exempel vara skriftliga rutiner för kontroller och åtgärder, ansvarsfördelning och dokumentation från genomförda kontroller, till exempel OVK-protokoll eller luftflödesmätningar. 

Kunskap 

Alla i verksamheten behöver ha kunskap om de rutiner och risker som berör dem. Den som ansvarar för verksamheten ska också ha kunskap om utrustning, rengöring, underhåll och regler som gäller för verksamheten. 

Det behövs rutiner för kompetensutveckling och för att hålla sig uppdaterad om lagstiftning, till exempel genom nyhetsbrev eller utbildningar. Dokumentera gärna vilka kurser eller utbildningar som har genomförts. 

Ansvarsfördelning 

Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad. Beskriv ansvarsfördelningen mellan verksamheten och fastighetsägaren, till exempel när det gäller lokal, ventilation och underhåll. 

Om flera personer arbetar i lokalen behöver ansvarsfördelningen vara dokumenterad och känd av alla som arbetar i verksamheten. 

Inköp 

Ha rutiner för inköp så att produkter, utrustning och förbrukningsmaterial är säkra att använda. Kontrollera till exempel att steril utrustning verkligen är steril, att engångsprodukter är CE-märkta och att utgångsdatum inte har passerat. 

Kontrollera också att tatueringsfärger, kosmetiska och hygieniska produkter följer regler om innehåll och märkning. Smycken ska uppfylla reglerna för bland annat nickel. För piercingsmycken som placeras inuti huden var gränsvärdet den 13 maj 2022 högst 0,2 mikrogram nickel per kvadratcentimeter och vecka. Förbrukningsartiklar ska inte innehålla ämnen som kan innebära risker för människors hälsa. 

Kemiska produkter 

Ha rutiner för hur kemiska produkter väljs, används och förvaras. Det ska finnas aktuella säkerhetsdatablad för kemikalier som kan innebära risker för hälsa eller miljö. Du kan få säkerhetsdatablad från leverantören. 

Det ska också finnas en kemikalieförteckning. Den ska innehålla produktens namn, användningsområde, riskklassificering och information om hur mycket produkten används. 

Underhåll och ventilation 

Dokumentera rutiner för löpande underhåll och kontroll av lokal, inredning och utrustning. Det ska gå att upptäcka trasiga eller slitna ytor, fuktskador och annat som kan påverka hygien eller hälsa. Beskriv också vad verksamheten gör om problem upptäcks. 

Beskriv hur ventilationen kontrolleras. Det ska till exempel framgå när den senaste obligatoriska ventilationskontrollen gjordes, när nästa kontroll ska ske, hur ofta ventilationskanaler ska rensas och när filter ska bytas.
Beskriv också hur verksamheten säkerställer att ventilationen räcker för antalet personer i lokalen. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör tilluftsflödet vara minst 7 liter per sekund och person, med ett tillägg på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. 

Utrustning 

Det ska finnas instruktioner för hur utrustning rengörs, desinfekteras och steriliseras. Beskriv stegen i rengöringsprocessen och hur verksamheten säkerställer rätt rengöringsgrad utifrån hur verktygen ska användas. 

Beskriv också funktionstester och kalibreringar av utrustning, till exempel ultraljudsbad, autoklaver eller torrsterilisatorer. Det kan göras med kontrollstickor, ampuller eller liknande. Om autoklav används finns särskilda krav på utrustningen. 

Beskriv även hur använd eller smutsig utrustning hanteras, hur steril utrustning förpackas och hur den förvaras. Manualer och tekniska beskrivningar för utrustningen bör finnas tillgängliga i verksamheten. 

Smittskydd och hygien 

Dokumentera hur verksamheten arbetar för att förhindra smittspridning. Skriv ner rutiner för personlig hygien, till exempel när händer ska tvättas, när handdesinfektion ska användas och när handskar ska användas. Beskriv också hur arbetskläder hanteras så att de hålls rena. 

Om det är aktuellt ska rutinerna beskriva hur kundens hud eller slemhinnor desinficeras före behandling och vilket medel som används. Beskriv också vad som gäller vid sår, infektioner eller misstänkt smittrisk hos kund eller personal. 

Beskriv vilken information kunden får före och efter behandlingen. Dokumentera också hur behandlingsplatsen förbereds och hur verksamheten undviker korskontamination via till exempel desinfektionsmedel, utrustning eller arbetsmoment under behandlingen. 

Beskriv hur smutsig utrustning och smutsiga verktyg hanteras på ett säkert sätt inför rengöring. Det ska också finnas kontroll av att bäst före-datum inte har passerat för till exempel sterilt engångsmaterial, färger, kosmetiska produkter och hygieniska produkter. 

Städning 

Skriv ner vad som ska städas, hur ofta det ska städas och vem som ansvarar för städningen. Rutinerna ska också omfatta rengöring av textilier och svåråtkomlig inredning. Det ska framgå hur städutrustningen rengörs och förvaras. 

Avfall och farligt avfall 

Verksamheten behöver ha rutiner för hantering av avfall. Förpackningar av kartong, metall, glas och plast samt returpapper ska källsorteras. 

Blodigt avfall som inte är stickande eller skärande, till exempel bomullstussar och förband, ska hanteras så att det inte kan läcka. Det kan till exempel förpackas i dubbla plastpåsar och lämnas som vanligt brännbart avfall. 

Dokumentera vilka typer av farligt avfall verksamheten har, hur avfallet förvaras och hur det lämnas vidare. Smittförande stickande eller skärande avfall räknas som farligt avfall. Allt stickande och skärande avfall ska betraktas som smittförande om det inte har autoklaverats. 

Stickande och skärande avfall ska samlas i en tålig och märkt behållare som skyddar mot stick- och skärskador. Farligt avfall kan också vara elektronik, lysrör samt färg- och kemikalierester. 

Transportera och rapportera farligt avfall 

Om verksamheten själv ska transportera farligt avfall behöver transporten anmälas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Verksamheten behöver kunna visa att transporten är anmäld. 

Yrkesmässiga verksamheter som hanterar farligt avfall ska också anteckna uppgifter om avfallet och rapportera dem till Naturvårdsverkets avfallsregister. Det går att använda ombud, till exempel mottagare eller transportör, men ansvaret ligger fortfarande på verksamhetsutövaren. 

Uppgifter om mängd och typ av avfall ska antecknas löpande i kronologisk ordning och kunna visas upp vid tillsyn. Uppgifterna ska rapporteras till avfallsregistret senast två arbetsdagar efter att anteckningen har gjorts. Om uppgifterna rapporteras för sent kan verksamheten behöva betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor. 

Klagomål och felanmälningar 

Skriv ner hur verksamheten hanterar klagomål, felanmälningar och händelser som kan påverka kunders hälsa. Det kan till exempel vara om en kund berättar om en infektion efter en behandling. Rutinerna bör beskriva när kunden ska få information om att söka vård. 

Rutinerna kan också omfatta synpunkter från kunder och felanmälningar till fastighetsägaren. 

Uppdatera egenkontrollen regelbundet 

För att egenkontrollen och riskbedömningen ska vara användbara behöver de gås igenom regelbundet. Uppdatera dokumentationen när verksamheten förändras, när nya risker upptäcks eller när rutiner ändras. Skriv också in när dokumentationen senast uppdaterades.