Lagra och sprida gödsel

Lagring av stallgödsel 

Lagringsutrymmet för stallgödsel ska vara så stort att det rymmer den gödsel som produceras under en viss tid. Hur stor lagringskapacitet du behöver ha beror bland annat på djurslag, antal djur och om gården ligger inom ett nitratkänsligt område. 

Normalt behöver du kunna lagra 6–10 månaders gödselproduktion. Inom nitratkänsligt område ska alla djurhållare med fler än 2 djurenheter kunna lagra all stallgödsel i minst 6 månader. Företag med svin eller fjäderfä ska ha minst 10 månaders lagringskapacitet i de fall som anges i reglerna. 

Gödselvårdsanläggningen ska alltid vara tät så att näringsämnen inte kan läcka till ytvatten eller grundvatten. Det gäller alla djurägare, oavsett antal djurenheter. 

Om du har fler än 10 djurenheter ska gödsel- och urinbehållaren ha ett svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakavgången. När du fyller på behållaren ska påfyllningen ske under täckningen. 

Krav på lagringskapacitet 

Tabellerna visar hur länge du minst behöver kunna lagra gödsel. Uppgifterna bygger på information från Jordbruksverket.

Tillfällig lagring i gödselstuka

Stallgödsel bör i första hand lagras i ordinarie lagringsutrymmen. En gödselstuka är en tillfällig mellanlagring av gödsel på mark utomhus. En stuka kan användas för tillfällig lagring i fält eller för kompostering i fält. 

Tillfällig lagring i stuka eller kompostering i fält får inte räknas in i lagringskapaciteten. Det kan alltså inte ersätta behovet av större eller bättre ordinarie lagringsutrymmen. 

Vid lagring i stuka ska du följa miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Det betyder att lagringen ska ske så att den inte förorenar ytvatten eller grundvatten och inte orsakar olägenheter för närboende. 

Spridning av gödsel 

Det finns flera regler för när, var och hur du får sprida gödsel. Vilka regler som gäller beror bland annat på vilken typ av gödsel du ska sprida, var fältet ligger och hur mycket gödsel du planerar att sprida. 

Du behöver särskilt ta reda på om spridningen ska ske inom detaljplanelagt område, inom annat tätbebyggt område, inom 100 meter från sådana områden, inom eller utanför nitratkänsligt område eller inom vattenskyddsområde. 

Lokala regler och vattenskyddsområden 

Om du vill sprida gödsel eller slam inom detaljplanelagt område, inom annat tätbebyggt område eller inom 100 meter från något av dessa områden måste du ansöka hos oss först. 

Om du ska sprida stallgödsel inom ett vattenskyddsområde behöver du kontrollera om vattenskyddsföreskrifterna kräver tillstånd. 

Nitratkänsliga områden 

Hela Essunga och Skövde kommun samt större delen av Falköpings kommun ligger inom nitratkänsligt område. I Hjo ingår församlingarna Mofalla, Fridene och Korsberga. I Tibro ingår Tibro församling. 

Hela Karlsborgs kommun ligger utanför nitratkänsligt område. Delar av Falköping, Hjo och Tibro kommuner ligger också utanför nitratkänsligt område. På länsstyrelsens webbplats finns beskrivning och karta som visar vilka områden som ingår. 

Viktiga datum inom nitratkänsligt område 

• 1 mars–31 juli: gödselmedel får spridas, men inte på snötäckt, frusen eller översvämmad mark. 
• 1 augusti–31 oktober: gödsel får bara spridas i växande gröda eller före höstsådd. Vissa gödselslag ska brukas ned inom 12 timmar. 
• 1 november–28 februari, eller 29 februari vid skottår: gödselmedel får inte spridas. 

Viktiga datum utanför nitratkänsligt område 

• 1 mars–30 november: gödsel får spridas, men du ska undvika att sprida på snötäckt, frusen eller översvämmad mark. 
• 1 december–28 februari, eller 29 februari vid skottår: gödselmedlet måste brukas ned inom 12 timmar. 

Hur mycket gödsel får du sprida? 

Det finns begränsningar för hur mycket stallgödsel och andra organiska gödselmedel som får spridas. Begränsningarna finns för att marken inte ska tillföras mer kväve och fosfor än vad grödan kan ta upp. Du kan läsa mer om mängdbegränsningar på Jordbruksverkets webbplats. 

Dispens för att sprida på snö eller frusen mark 

Det är inte tillåtet att sprida gödsel på frusen eller snötäckt mark. I vissa fall kan du ansöka om dispens. Miljösamverkan Östra Skaraborg bedömer varje ansökan för sig. 

Jordbruksverkets inställning är att lokala myndigheter ska vara restriktiva med att ge undantag från reglerna. Dispens kan bara bli aktuell om det har hänt något som du inte kunde eller borde ha förutsett och som du inte själv har kunnat påverka. 

Du ska ha tillräcklig lagringskapacitet för normala variationer i nederbörd och temperatur. Innan du ansöker om dispens måste du också undersöka om det finns ledig lagringskapacitet i närheten, till exempel hos grannar, LRF eller Hushållningssällskapet. 

Det här ska finnas med i en ansökan om dispens 

• visa att du har undersökt om det finns ledig lagringskapacitet i närheten 
• redovisa vilka lantbrukare eller andra aktörer du har frågat 
• skicka ansökan skriftligt, till exempel via mejl till info@miljoskaraborg.se e-post
• ange gårdens namn, fastighetsbeteckning, organisationsnummer eller personnummer samt dina kontaktuppgifter 
• förklara varför du behöver dispens 
• beskriv vilka fält du vill sprida på och varför de är lämpliga, till exempel att risken för avrinning till vattendrag är liten 
• ange vilken gröda som finns på fälten, till exempel höstraps, råg eller vall 
• ange fastighetsbeteckningar för alla fält där du planerar att sprida gödsel 
• skicka gärna med en karta. Du kan ta ut en karta via vår webbplats 
• ange hur mycket gödsel du behöver sprida för att frigöra lagringsutrymme tills snön har smält 
• beskriv om du har möjlighet att lagra gödsel någon annanstans 
• ange under vilken tidsperiod du planerar att sprida gödseln 
• beskriv vilka åtgärder du planerar för att förebygga att samma situation uppstår igen. 

Spridning på tillfällig nattfrost anses normalt inte innebära större risker för miljön. Det är tillåtet att sprida gödsel från och med den 1 mars, men inte på snötäckt, frusen eller översvämmad mark. 

Lukt från gödselspridning 

Gödselspridning kan lukta. Det är normalt sett inte en olägenhet för människors hälsa att det luktar gödsel på landet några gånger per år. 

Med olägenhet för människors hälsa menas en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan negativt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Vi utreder därför normalt inte störningar som sker vid enstaka tillfällen. För att vi ska utreda en luktstörning behöver den vanligtvis vara återkommande.