Kontrollera din slamavskiljare

Vad gör en slamavskiljare? 

I slamavskiljaren samlas grövre partiklar upp, till exempel toalettpapper och avföring. En slamavskiljare som tar emot både toalettvatten och bad-, disk- och tvättvatten ska ha tre fack. Den kallas trekammarbrunn. Nyare slamavskiljare kan se annorlunda ut, men fungerar på liknande sätt.
I den första kammaren sjunker de grova partiklarna till botten. I den andra och tredje kammaren ska det i princip inte finnas något slam. Det är särskilt viktigt att den tredje kammaren är fri från slam. Om det finns slam där ökar risken för att det efterföljande reningssteget, till exempel infiltration eller markbädd, sätter igen. Då renas avloppsvattnet sämre eller inte alls. I värsta fall kan det bli totalstopp, så att du inte kan spola i toaletten eller så att disk- och tvättvatten inte rinner undan. 

Krav på slamavskiljaren 

Slamavskiljaren ska uppfylla kraven i Svensk Standard SS-825620 och vara CE-märkt. 

Storlek på slamavskiljaren 

För ett hushåll med 1–5 personer ska slamavskiljaren ha en våtvolym på minst 2 000 liter om avloppet tar emot vatten från WC. För ett BDT-avlopp, alltså bad-, disk- och tvättvatten utan WC, ska våtvolymen vara minst 900 liter. 

Kontrollera mellanväggarna 

Mellanväggarna ska vara hela och gjorda av ett hållbart material. Om en mellanvägg är skadad kan avskiljningen mellan kamrarna fungera sämre. Då kan slam följa med vidare och sätta igen det efterföljande reningssteget. Mellanväggarna ska vara rena och torra. Om de är smutsiga eller fuktiga kan det vara ett tecken på att avloppet tidigare har svämmat över. Det beror ofta på att den efterföljande reningen är igensatt. 

Kontrollera att det finns ett t-rör 

T-röret är en av de viktigaste delarna i en slamavskiljare. Det sitter vid utloppet och hindrar flytslam från att följa med ut till infiltrationen eller markbädden. Röret har en öppning upptill och en öppning nedtill. Den nedre delen av röret ska sitta 30 centimeter under spillvattenytan.
En gul borste är inte ett krav, men den kan effektivt hindra slam från att komma vidare till det efterföljande reningssteget. På äldre slamavskiljare kan t-röret i stället vara utformat som en betongskärm runt utloppet. Det kan också finnas andra lösningar, till exempel en skärm i plåt. 

Om t-röret saknas eller är trasigt behöver du åtgärda det för att skydda det efterföljande reningssteget. Montering av t-rör bör göras av en sakkunnig person. Innan arbetet börjar behöver brunnen vara tömd på slam. 

Kontrollera brunnsringarna 

Kontrollera att ringarna i slamavskiljaren, fördelningsbrunnen och uppsamlingsbrunnen är täta. Om ringarna är otäta kan rötter växa in mellan dem. Då kan brunnen börja läcka. Markvatten kan läcka in och avloppsvatten kan läcka ut.
Avloppsvatten som läcker ut kan förorena dricksvattenbrunnar. Markvatten som läcker in belastar anläggningen i onödan och kan göra reningen sämre. Risken för slamflykt ökar också, vilket kan göra att det efterföljande reningssteget sätter igen. 

Fördelningsbrunnen sprider avloppsvattnet 

Mellan slamavskiljaren och det efterföljande reningssteget bör det finnas en fördelningsbrunn. Fördelningsbrunnen ska fördela avloppsvattnet jämnt till de ledningar som sprider ut vattnet i det efterföljande reningssteget. Vattnet i fördelningsbrunnen ska vara klart och fritt från slam. Vattennivån ska ligga i nivå med underkanten av utloppsrören. Om vattennivån står över rören är det troligen stopp i spridningsledningarna eller i bädden.